endottersframtid

 

Farmor kom och stannade hos pojkarna när My och jag körde och hämtade Kenny och sedan körde vidare till Lund för att träffa neurologen och få förklarat vad EEG:et utvisat. Vi fick inte många svar. Mötet gick ut på att höra från oss hur My fungerar och när vi ser frånvaroattacker. Neurologen lyssnade på hjärta och lungor, kollade reflexer och lös med ficklampa i Mys ögon. Vi fick berätta hur My sover, och hur hon fungerar. När hon började gå och hur hennes utveckling varit. Läkaren såg inget konstigt i att My blev som förbytt när jag blev gravid med Felix. Många barn med autism utvecklades normalt och allt vände över en natt runt 1.5 års ålder. Vi träffade ett annat föräldrarpar under utbildningen förra veckan, där deras son gjort precis likadant som My.

I vilket fall som, så imorgon eftermiddag ska epilepsi-teamet träffas och diskutera Mys fall. På onsdag ringer läkaren mig, och ska då kunna ge besked på hur det ser ut och hur vi ska gå vidare. Både Kenny och jag sa att vi ville ha en MR-röntgen, och det tyckte läkaren var rimligt. Sedan berättade han att det kan tänkas behövas fler EEG, han förklarade hur en MR går till, och sedan berättade han att man kunde göra en heldagsstudie, där My får ha EEG-mössan på hela dagen och bli filmad, och att vi skulle säga till när vi såg frånvaroattackerna. Han tyckte att eftersom My haft så pass många under kort tid, den dagen jag verkligen försökte observera henne, så tydde allt på att epilepsin yttrar sig som just frånvaroattacker. Sömnproblemen hade ingenting med epilepsi att göra, trodde han. Så nu är det en sak vi måste gå vidare med. Läkaren trodde att det var rent medicinskt och att vi skulle gå vidare med det tillsammans med barnhabiliteringen.

 

Nu ser jag fram emot ett samtal på onsdag!