endottersframtid

Stackars Zack fick åka till vårdcentralen direkt efter hämtning på förskolan igår. När jag kom, började han gråta direkt han såg mig och fick fram att han hade jätteont i magen. När vi skulle klä på oss ytterkläderna, kunde han inte lyfta på benen utan att vrida sig av smärta. Ringde till VC, och fick komma dit direkt. Läkaren blev väldigt orolig och sa "kör nu, annars ringer jag ambulans". In med alla tre barnen i bilen igen, och med försnabb hastighet for jag till Lunds barnakut. Läkaren på VC trodde på inflammerad blindtarm. På väg in hade Zack väldigt ont. Bara bilen gungade till extra så pep han till. Ssk på akuten gav oss ett rum snabbt och läkaren kom snabbt för att vara ensam i bygget. Zack la av en brakfis, och blev efter det världens gladaste prick igen! Inga prover visade någonting, och vi fick åka hem rätt snabbt efter att vi kommit in. En mycket intensiv och skrämmande situation, där pulsen slog i 190. Hela firman fick bryta upp och köra Kenny till Lund, och han kom dit nästan samtidigt som oss. Så himla skönt att ha honom där, om än en kort stund eftersom man bara får vara en anhörig på akuten.

Zack och jag gick på Burger King och sedan tog vi bussen hem och det gjorde hela Zacks dag!

My och Felix uppförde sig galant. My klappade Zack på huvudet när han hade som mest ont och höll honom i handen i bilen in till akuten! =)

Morgonen (efter ännu en tuff natt för Felix och mig) har kantats med mycket bus! :)
Vattenkrig i badrummet, legokrig i vardagsrummet och sen skumkrig i badkaret.

Snälla grannen Malin skänkte ett staffli till barnen!

Magsjukan tog sitt tag om oss i söndags igen. Andra gången på 1 1/2 vecka. Kenny klarade sig, men al andra fick sig en snabb släng.

Idag har jag varit själv hemma med barnen. En jobbig natt för alla barnen. Zack som i vanliga fall sover sig igenom allt, blev störd av Felix stökande och bökande. My hade varit vaken till och från sedan kl.3. När Kenny cyklade hemifrån, runt 06:20, kom My in till mig. Då hade Felix precis somnat om i min säng. My somnade faktiskt också! Zack kom 06:35 och konstigt nog somnade både han och jag om. Alla fyra sov till 07:20, rena sovmorgonen i detta huset. My började jag väcka 07:45, men när klockan närmade sig 08:30 och jag fortfarande inte fått liv i henne, fick jag dra upp henne sovandes och sätta henne på toaletten. Sur och tvär och vrång, resten av dagens melodi. Tyvärr.

Nätterna och sömnen påverkar My något enormt. Efter sådana här nätter är ALLT mycket svårare, tuffare och tvärare. Ingenting fungerar, inget passar, allt är bara NEEEEEEEJ!!!! LÅT MIG VA!!!!!!

När Kenny kom hem, var mitt tålamod på väg ut via samma dörr som han kom in genom. Hela dagen har bestått av Mys tvära jag, Zack som har gjort allt precis tvärtom vad jag sagt och Felix som bara gnällt och vrålat skyhöga tjut när han inte fått som han velat. Öronpropparna har kommit fram tre gånger idag, bara för att kunna koppla bort lite.

Vi tog en tur till ankorna, bara för att komma ut lite. Som tur var, träffade vi inte på en enda annan människa. My lugnande ner sig där (när jag väl fått henne utanför dörren). Hon satt vid sjökanten och smulade gamla russinbullar till ankorna. Och givetvis, ville hon inte gå hem. Jag mutade med löfte om fil och russin till mellanmål när vi kom hem. Det gick hon konstigt nog med på. Det blev en tur inom "tåglekplatsen" också.

Kotletter och ugnsbakade grönsaker och rotfrukter till kvällsmat. My delade paprika, men efter halva paprikan var samma tvära humör tillbaka och hon kastade paprikan tvärs över köket. Felix blev glad, för han hann haffa den och stoppa den i munnen innan jag hann plocka upp. Zack var jätteduktig och skalade potatis! =)
My vrålåt kvällsmat, och drack sina vanliga mängder mjölk.

Bad som vanligt, och det lät som det gick bra. Jag och Zack flydde ner i källaren och sorterade tvätt under tiden de andra syskonen badade. En halvtimmes super-röj efter badet! My och Zack jagade varandra med en av deras babyfiltar och lekte att det var en tomtemössa. Mycket fantasi-lek och My var riktigt med på det! =)

Kan inte säga annat efter denna dagen, utan att våra barn ÄR UNDERBARA!!!!!!!

My hade haft en väldigt bra dag på förskolan! Idag har My lärt sig kasta boll till C (mentor) och fånga den. Trots gigantiska protester hade My varit ute en timme och lekt, men när tröttheten kom hade hon börjat (hon och de) bråkat med "stora pojkarna" . Den kaxiga lilla bruttan ger sig på de största! ;) Pedagogerna var i närheten (som alltid) och gick in och bröt innan det blev slagsmål. Skönt, men jag är ändå lite imponerad av min lilla tös att hon vågar och har kraften att säga ifrån!

Jag är med i en faceook-grupp, som egentligen är tillför ett speciellt företag. "The Buppa Brand". I dag la Therese, grundaren, ut ett meddelande, som fick mig att börja fundera mycket. Alla har vi våra egna problem och svårigheter i perioder. Jag sitter här med tre barn. My är autistisk, Felix pratar inte ännu och Zack är inne i en enorm trots-ålder. Men, vad är det jämfört med att ha ett barn med exempelvis cancer?

Familjerna som bor på Ronald McDonald hus har barn som behöver specialistvård på BUS. Det kan vara alla möjliga sjukdomar och diagnoser. Föräldrar och syskon får bo tillsammans, mitt i en väldigt tuff period av sitt liv! Alla kan vi hjälpa på något sätt!
Nu har det uppmärksammats att föräldrarna behöver omtanke i form av vardagliga saker. Så som att gå till frisören, massören eller få naglarna fixade eller fötterna filade. Enkla moment för alla oss som lever vårt liv utanför sjukhusets värld...
Tänk att bara få slappna av en liten stund, mitt i allt detta kaotiska!

Idag tog jag mig i kragen och ringde och bokade tid hos en samtalsterapeut. Jag känner själv att det är dags att ta tag i "livet". Nu när Kenny är hemma så mycket, jämfört med sommarhalvåret, så slappnar jag av och hjärnan börjar mala. Tre panikångest-känningar på tre veckor, kontant ont i magen och svårt att somna. Jag tänker inte se det som en skam, och jag tänker inte skämmas för att jag ber om hjälp. Man är inte "ding-ding" "knäpp" eller "ett psykfall", bara för att man pratar med en terapeut eller psykolog!

Vi har haft en underbar eftermiddag, jag och barnen! Kenny kom hem lagom till kvällsmaten, eftersom han varit på massage. Barnen lekte i badrummet, och till slut hade vi vatten i hela badrummet! ;) Tur att det redan är nedgånget!
Alla lådor med leksaker vändes upp och ner, bars rundor på hela ovanvåningen och alla barnen lekte så himla fint och snällt tillsammans! =) *laddar batterierna*

I brevlådan idag låg ett brev från neurologen. 13/12 ska vi på möte på BUS. Gissningen är att vi ska guidas igenom MR-svaren.

Mys bästa leksak just nu

Visst känns det konstigt att vara utan Iphone! :/ Kommer bli korta inlägg via Ipaden. Skicka ett sms och skriv vem du är, har inga nummer kvar!

My hade en relativt bra morgon. Jag fick väcka henne 07:30, och muta med "båt-macka" för att få upp henne ur sängen. Väl uppe åt hon två mackor och drack två stora glas mjölk! =)

Kläder ville hon inte alls ha på sig. Fick leka på dem, och när hon såg att jag tagit fram termobyxor, totalvägrade hon ytterkläder. Jag lät henne leka med bilar under tiden jag med stor ansträngning fick på henne ytterkläderna.

I september tvingade jag barnen att prova alla sina vinterkläder. Frid och fröjd. Idag var Zacks byxor för korta, Felix overall gick knappt upp om axlarna, och Mys jacka såg väldigt kort ut! ;) Zack har nog vuxit en decimeter, bara sen i våras! =) Snälla Iza hade lite kläder i gömmorna, så när barnen kommer hem får de prova nytt!

Nu är det dags! :)

Mycket nerver och lite ont i mamma-magen, men nu är vi äntligen på väg till Mys MR.

duktiga tjejen sov till kl 8, skönt för då blir fastan kortare. Nu kl 10 ska vi skrivas in, sedan 12:15 är det MR.

Zack är på förskolan och faster Linn är hemma med Felix eftersom han haft feber.

Tumhållning, tack!

"Det är svårt vill jag lova, att få valpar till att sova"

Felix har feber, hög feber. Gav honom Ipren och la honom. Efter två timmars bökande och stökande somnade han. Vi gissar på öroninflammation.

Kenny blev frisk efter fyrs dagars magsjuka, det tog "bara" tre dagar för mig. Barnen klarade sig förvånansvärt lindrigt! En utgift, vardera. Nu måtte vi väl klara oss resten av året?! INGEN MAGSJUKA TILL JUL, TACK!!!! De två senaste åren har hela familjen varit dåliga...

När vi satt och åt kvällsmat idag, hojtade Zack till. Lamporna tändes! Äntligen har utejulbelysningen blivit inkopplad och timern inställd. Skönt med extra ljus nu när det är mörkt när man går upp, och mörkt när man kommer hem.

My den lilla loppan! Underbart söt och go! Idag när jag kom hem, kom My galopperande. HEEEEEEJ MAMMA!!!!!! VÄLKOMMEN HEM!!!!!

BLÄ, pi och peckalurva!!!
Hatar magsjuka!
Jag började, Zack fick en snabbomgång, jag fortsatte och Kenny kom igång, My kräkte ner hela sängen. Barnen har klarat sig VÄLDIGT lindrigt. Kenny och jag har sprungit i skytteltrafik. Mammorna har agerat handlehjälp, så vi har både vätskeersättning, dimor, rostbröd, blåbärssoppa och coca.

Underbaring! :)

Duktiga Zack har blivit friskförklarad! :)
Det vanliga "hjärtfel" han föddes med, är nu borta! :) Zack var otroligt duktig och vi är så stolta över honom!